
Hej alla läsare,
I kväll när jag öppnade posten fanns ett efterlängtat brev från arrangören av
TEC och GAX.
Inför TEC 2010 har man tagit fram ett speciellt pris för de som klarar den längsta sträckan på GAX och
TEC.
Gissa om man blev lite stolt som ägare av detta diplom, än så länge är det endast är 7st person som har blivit tilldelade detta pris.
Det händer inte ofta att jag skryter om saker och ting utan oftast försöker jag hålla en låg profil. Men nu är jag stolt och oerhört glad över vad vi, för utan Mia hade det inte varit möjligt. Visst det ligger många timmars egen träning för att klara av de distanser(100miles). När jag tänker tillbaka på alla pass i snö, minus grader, regn från höger till vänster, gasande sol ja alla väder då finns det nog inget pass som var riktigt tråkigt och dåligt. Klart finns det pass som var mindre roliga men överlag gillar jag helt klart att komma ut bli i ett med naturen en härlig känsla.
Som sagt många timmars träning ligger bakom min satsning men även en stor kärlek till naturen och viljan att testa gränser vad som både fysiskt och psykiskt är möjligt för människan. Visst ibland har det inte varit poppis att ge sig ut på mina långpass som ibland är 5-6 h, men det har överlag gått bra.
Jag vill framförallt tacka två speciella människor
Fredrika som gjorde att jag vågade mig på Gax 2009 och givetviss min Ultrapartner
Mia .
Utan dessa underbara människor hade jag inte fått diplomet eller för den delen klarat av både GAX 2009 och TEC 2010.
Givetviss finns det flera andra inom bl.a
IF Linnea som jag oxså vill tacka för all hjälp och support.
Störst tack får jag ge min familj som står ut med mina galenskaper samt min träning som ibland inkräktar på familjelivet.
Ta väl hand om er och träna med insidan och glöm inte att ta hand om er familj.....
/Gax-Staffan